Luften säger
”Jag är gjord för att du ska andas ensamhet” ja det var så
Gud förklarade när han konstruerade
Regnbågar, tunnelbanor, kaktusar och sorg
Ja det var så han sa, men det var med gråten i halsen och
Tårarna brände sönder förhoppningar som
Slöjavkastade svek i oktober
Glödde precis som saknaden på barnaben
Och du går med fötterna nergrävda i jorden
Vill ingenstans, vill ändå annanstans
Skicka drömmarna i heliumballonger mot magiblått
himlavalv