Din röst i min nacke
dina fingerspetsar i mitt hår
din lem i mitt sköte
och ingenting mer

han som lyssnar och förstår
tuggar på mina fingrar
han som ser det vackra i det som redan är
förgånget och som ser något uppfyllt i det
jag redan tömt

lever genomskinliga drömmar
en stilla, ödmjuk intalan
att jag inte såras utan av någon
utav Ingen

den kroppsliga kärlek jag kräver
tvingas att kräva
tjockheten bakom min gom och
tomheten mellan mina ben när
allt är över

min kropp som framkallar
bulor innanför jeans
mina läppar som tyst ljuger fram
inviter och din
värdelösa mjukhet brevid mig
mellan mina lakan
dina lakan
hans

djuret i mig som kryper upp
fyller min strupe och
kväver mig tvingar mig att
känna
föralltid
i en evighet
men hur länge varar det?
Evigheten

det kommer alltid på natten
jag har Skrikit efter honom jag har
klöst upp alla lösa fragment från golvet
fastnar
glädjelösa sorgekanter och jag
slukar dina kvarglömda hudpartiklar

Jag kysser din hals precis så
som jag vet att du gillar det
precis så som du
kysser mig
jag vet att du gillar det och jag
vet inte vad jag
tycker

en uddlös tvekan
jag ser oss ovanifrån nu
hud sammanvävd
ögon möter ögon
är det ett samspel eller är det
bara
skådespel

jag känner inte mina nära
och mina kära känner inte mig
vad vet jag någonting
om inte längtan
ändlös åtrå och
det bultar innanför
skjortkragar det bultar innanför
askgrå boxershorts och jag
är skyldig

din tunga virvlar runt på mina bröst
pickar på
jag öppnar inte jag
öppnar bara munnen
ett finger inuti mig
du stönar till
kanske jag också

en person, en önskan; som åker jorden runt och tillbaka
älskar mig tre varv runt månen

jag avskalad och vit; naivitet i dess renaste form men jag kan
ändå inte sluta hoppas

en plats; sänggavel av ek och vita lakan
dina initialer broderade på kudden
våra fruktlösa kroppar i en
mänsklig soptipp
återvinn mig

en känsla; någonting som aldrig riktigt fanns och jag
ser faktiskt allt uppifrån
din kropp ovanpå min
anonymt i alla fall från min sida jag
känner inte dig
jag ser allt och jag
kastar mig in i det ändå en rätt sorglig upplevelse
och jag önskar att din kuk vore Hans

mina läppar känner dina mer än de
känner sig själva och du
känner hennes saliv i din hals

jag vill skära bort min olycka
kasta den på hennes dörr jag vill
tatuera in mig själv på dina ögonlock
jag vill slänga mig själv in i ditt hjärta
bulta för mig så som jag
bultar för oss

en stor ånger; jag lät världen veta och männen
dom fick veta av mig jag
lät min påklistrade skönhet
klistra fast mig i skiten
jag är klibbig på insidan av låren
och när natten möter dagen
vet jag fortfarande inte vem du är
men du
har fått sett allt av mig

en sommar utan humlor jag såg dom aldrig
jag upplevde inte för jag
tror inte ens jag levde
hur förväntas jag känna någonting av allt det
som hände efter Dig
det hände ingenting
men allt har gjorts med mig och jag
önskade hela tiden att det var du

en önskan; dina fingrar mot min panna helt äkta
dina läppar din röst i min mun
din hårdhet mot min rygg och läppar mot öronsnibbar
en extra tandborste i mitt badrumsskåp
ett par skor storlek 43 i hallen
ett du
ett jag

tusen hav, sjöar, oceaner
tusenfalt av
salta vätskor från mitt innandöme
här till dig
drick dom för att minnas
så som jag dricker för att
äntligen få glömma

en morgon; solsken silas genom äckligt gula gardiner
en annan kropp pressar sig innanför mitt existensminimum
jag defragmenterar min hjärna jag
i tusen missfärgade pixlar
rinner ned på golvet

en trotsig blick i spegeln
intalar mig själv att det är någon annan än jag som känner
deras tungor virvla runt i mitt innersta
att det inte är mig
dom slukar

skulle du ge offergåvor för mig så som jag
ger bort mig själv för
ingenting

en hand i min och helt värmelös hud en
handflata i min jeansficka och ett leende jag
inte glömde att besvara ett minne jag
inte alls vill bevara för det var
inte Du