Redan medlem?
Logga in
En text om Liten igen....
Funderingar på vintergatanvacker skärande vit så ren så man nästan får ont i ögonen Liten sitter brevid faster Vanja som kör bilen hon är visst äldre än pappa men det syns inte konstigt det här med ålder hon försjunker framåt in i natten mörkret snöglittret på trädens grenar som tynger ned mjukt ser det ut månens förtrollande sken allt blir som kristallerna som blänker därute sådan är tiden mjukt ljus silar mörker mellan träden gnistrande mot vägen en magisk resa genom framtiden sådant blir nog själva livet helt klart undrar om faster Vanja vet det
Fri vers
av
Carola Zettergren
Läst 632 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2008-08-16 17:58
|
Nästa text
Föregående Carola Zettergren
Senast publicerade
Snus Att döda en sorg Om en katt och en människa Bara vara människa Vem är du Mörkare nätter Tiga ihjäl Nej Se alla |