Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

dränkta andningar

När jag dyker under ytan
finner jag oändliga monsunregn
porlandes ur dina tårfyllda ögon
som uppdämts på stormiga oceaner

dina blinda ögon ser inte längre ljuset
när du går vilse i ditt mörker
och hörseln dränks av din inre flod
av kärlekens hatfulla vågor sjunker du

Snälla, stanna upp nu
låt tiden läka dina sår
lyssna på dig själv
och låt livet komma tillbaks

ta ett djupt andetag
och kom till ytan

andas




Fri vers av Fredric
Läst 474 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2008-09-20 00:17



Bookmark and Share


  Malin Magnusson
harmoniskt sorgsen på något vis,
om man nu kan säga så...

blir själv lite tårögd av den

du för fram orden och budskapet med en mjuk ton som får en att känna ett oerhört lugn

mycket vackert!
2008-09-24

  Blåbäret
mycket medkänsla och kärlek i dessa rader...oerhört vackert och skönt förmedlat...en utsträckt hand...
2008-09-20

  Lyckohäxan Enediel
Är inte säker på om det är medvetet du skriver de sista raderna...för mig är det enkelt tolkat: Drunkna och kom...
Hursom så gillar jag denna...oavsett tanken bakom så är den i mina ögon skön att läsa...
2008-09-20

  ia VIP
fullkomligt lysande
harmonisk och välgörande
inlindad av känslor
2008-09-20
  > Nästa text
< Föregående

Fredric
Fredric