Redan medlem?
Logga in
SeparationHans förtvivlan gick ned på knä
stoltheten med
-Ingen känner mig som du gör
Sakta i en äcklig rumtidssmet stannade hon
Om du bara kände dig själv
inget mer
avståndet blev en vägg som föste henne ut genom dörren
för evigt gick så fort
Fri vers
av
Carola Zettergren
Läst 359 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2008-09-27 23:11
|
Nästa text
Föregående Carola Zettergren
Senast publicerade
Snus Att döda en sorg Om en katt och en människa Bara vara människa Vem är du Mörkare nätter Tiga ihjäl Nej Se alla |