365 dagar av förnekelse av sitt eget kött.
Bultande magvärk.
Mardrömmar.

Så när alla funderingarna ramlade ut
Rakt över personers förakt.
Uppenbarades ”Bullshit” anklagelser
Som sanningens sanning.
Top of the line

(Eller jag ber för att det ska hända)

Jag förväntar mig inte respekt.
Den ska finnas där.
Jag är inte bara här för att jag är här.
Du har skapat mig
Du har bundit mig
Sen släppte du repet i vattnet
Med en sten fastknuten i andra änden.
Men Jag förlät dig innan du sårade mig.
Instängda namnlösa känslor bubblar upp igen.
Allt det där är överspelat…
Men varför spelar sömnen upp allt i repris?
Är jag patetisk?
Är jag för känslosam?
Kanske det, men överst på listan kommer
INSTÄNGD.
Lejonet har lämnat buren
Men jag värnar om min flock.
Det vet du!