Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Var vinter har sin tid (vilar i öppna handflator)

 

fruset gräs

i snöpudrade mattor under vinterskodda fötter

 

snörök ur vidöppna munnar

när vi tilltalar varandra 

 

och jag

som inte har tid att dö

 

frågetecknen vibrerar i luftens syre

kvällshimlen sätter varje träd i brand

 

sprider sin lyster

pimplar stjärnor

 

ljuter natt

 

 

 

© Birgitta Wäppling, 21 januari 2009

 

 

 

 

 

 

 

 


Fri vers av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 573 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2009-01-21 14:13



Bookmark and Share

    LisaL
Älskar denna dikt, som väcker så många tankar. Känner igen mig i bilden som din dikt målar upp. Språket, metaforerna, verklighetsanknytningen, formen och helheten är läckra.

Bokmärker.
2009-01-25

  Eva Langrath VIP
En vinterskimrande pärla.

Eva
2009-01-25

  Ronny Berk
"var vinter har sin tid" ger mej filosofiska förtecken, väl skrivet årstidsbundet med starka metaforer...
2009-01-22

  Lyckohäxan Enediel
Det här är så vackert formulerat...redan rubriken fångade min blick...och 2 rader blev helt klart mina favoritrader:

"sprider sin lyster

pimplar stjärnor"
2009-01-21

  Erik L
En gåtfullt lyster lyser över dikten. Skickligt skrivet.
2009-01-21

  Carola Zettergren
Enastående poesi, starkt berörande, tydligt dramatisk...men lämnar ändå så mycket egen plats att tolka på för läsaren, precis så som riktigt bra poesi ska vara!!!!Applåder!
2009-01-21

  halmstrå
Det är som ett möte som kan sluta i vad som helst
dina bilder bär så mycket, både längtan efter närhet och avstånd.
Det är kanske i den spänningen det blir så elektriskt, laddat, och därför njutbart.
2009-01-21
  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP