Teater Under Bordet
Våra ögonfransar flätades till fjärilar
under blicken som vilade i ditt vrå
Våra fingrar slipade bort varandras hud med orden bundna kring min midja
Älska mig
viskade du överflödigt i mitt öra
där din röst ekade i tunnlar innan de vågade nå fram
till min svart- vita stad
Du trängde dig igenom mitt hår för att nå mitt fäste
du sa ,
lyckades finna bakom min tavla intill dina väggar av glas
där vi dansade ikapp varandra
Din doft strömmade ned över min kropp bildade torn och trädgårdar
passerande över broar av ärr lika synliga som din fläck på skjortan
Delandes samma pulsslag åt vi upp varandras hjärtan under teater
När du hade glömt dina repliker
Tänkte något
i min själ
Om viljan att blåsa
liv i dina andetag
Fånga din frihet för att få dig känna på min under huden
Skaka marken till döds
för att få dig känna på min
Binda in min kropp i din
För att få dig känna på det som rör min skepelse
Fläta ihjäl moln till en annan dimension av himel
Riva sönder mina partiklar av tårar
bygga sandslott av drömmar under rött stearin
..Pensla
sönder väggar
i mitt bakåt vända hjärta
skavandes sönder halsådror till sprukna blickar
Sy sönder dina stygn av medvetende
För att viska in
när vi ligger
och bordet tappar sina ben
; Vakna
En dag kommer jag inte orka älska dig mer