han går där,

med hopsjunkna axlar
ser han ut
att bära hela världen på dem

han håller armlängds avstånd
från prydliga mig
aldrig har gantjeans och piké
kännts så innerligt fel

han luffsar fram till soptunnan, brevid
tittar sig generat omkring
söker efter en ursäkt

och jag vill förstå

för det är inte frivilligt
han har hål på knäna
inte frivilligt att han sticker ner
sin högerhand
i soptunnan, brevid