Du faller tyst från gryningsskys höjder, likt en fjäder som svävar med vinden mot marken. Doften av nyregnad asfalt träffar din näsa, och njutningen bli total när du smeker in över ytan. Utan en duns träffar du, och du invecklar rutinmässigt din perfektionism. Nattens skuggor faller över dig när du hastigt söker skydd mot ljuset. Du finns ensam sammanvävd bakom linjer av ovänner, med natten som din vän.