dina stämningar tränger fram
  igenom mina fasader
  träffar mig brännande
  okonstlat och ärligt

din klang vibrerar mig
  som skällvande mark
  under darrande fötter
  av havets berusande

jag sluter mina ögon
  låter dig linda mig 
  hög ovanför moln
  lyssnades din ådra

min kropp fylls av dig
  de dagar då liv levs
  när cemablon formar
  och kroppar brister

  till liv