bränd
      solad av leenden
 av nattens frånvaro
          dansar vi åter
                  solens ved

             syrligt
              av bitterhet
äter vi mirakelfrukter
           för att dämpa
               dess sötma

förvånande
          skrattar vi livet
            när vi förlöser
            orgasmaktig
                      krampande klarhet

trampet
av nattkreatur
som rodnat
till dag
stilla