Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
I mina mörka rum Fan ta dessa barn.


Fan ta dessa barn.

Valfritt var steget

du missade inte ett enda
det kan jag säga
inte ett.

Men jag föll,
jag snavade på
tanken jag snavade

vår kärlek

och jag föll

hårdare än
det

Hur ser du
Hur tänker du
Du som sett som känt
Du som grät över henne och vad
hon gjorde du som svor att aldrig..

Hur Hur Hur?
Hur!

Och jag drar över
mej tjocka moln
av död
av förtvivland
och jag
andas

med små små andetag

Och jag har inga
drömmar


Mera.




Fri vers av Yrre VIP
Läst 236 gånger
Publicerad 2009-04-24 20:40



Bookmark and Share


  Junitvillingen
Så gripande, så smärtsamt...finner knappt ord. Berörs i mitt allra innersta.
2009-04-24

  Sturesdotter
Klander mot sig själv är känslan när man inte räcker till.
I samhället finns så många som vill dra människor åt fel håll - klandra inte, förlåt det som händer. Nya dagar kommer, även för er bägge.
2009-04-24

  Carola Bouvin
Att snubbla över sina egna felsteg, att utsätta eller utsättas för smärta, lika ont det gör var gång.
2009-04-24
  > Nästa text
< Föregående

Yrre
Yrre VIP