tillsammans
med mörkret
tätt
omslingrad

inte du

inte du
som vilar här
i famn

inte du
som kysser mig
bort
tills mörkret

inte känns

inte du
som smeker
ända in
och vaktar det
brännande
tills själen
domnar

utan tvivel
öm i blick

när jag ger mig

dina svar

missmodig kärlek
ges upp

allt du inte behöver

ger mig

mig

och när du slår
av ömkan
finns bara ont
kvar

det är då du blir

förbi

det är då jag älskar

med mig själv