Meditera eller bara få vara är en form av levnadskonst
En stund för sig själv!
En form av tomhet slår till
Jag söker känslan men finner att
Jag har slutit mig
Kanske är det ett sätt att överleva när allt strider i motvind
Eller kanske för jag inte vill strida med ström.
Orden formar sig i mun
Jag vet ej längre vem jag är
Eller vad jag vill
Det är tomheten som fått sig ett namn
För i tomheten finns inga ja eller nej eller vet eller ej.
I tomheten finns inga ljus eller mörker
Tomheten är neutral och alla bilder tappas bort på vägen
Känslan av att bara ge sig hän är
Ganska skön
Jag tänker ej, känner ej, vet ej.
Jag bara finns i denna stund
Jag andas in och ut långsamt
Det enda jag ser är lågan från ljuset utifrån in i mina ögon
Den reser sig upp och ned tillsammans med mina andetag.
Jag öppnar mina ögon och blåser
I ljus som slocknar tänds tomheten till liv.
Jag känner mig lugn inuti.