Bortom den klarrosa horisonten,
bortom sjön och vågorna den spelar
Bortom skogen med de ljusgröna granarna
och stigen som kantas av lärkträd
Bortom åkrarna som lyser i rapsgult
står den öde lilla stugan med vita knutar

Bortom regnet om somrarna,
bortom snöovädret om vintern
Bortom molnen som sjunger om åska
och vindarna som jagar bort dem
Bortom ängarna av djuplila midsommarblomster
finns platsen som världen glömde

Där strövar vargarna lika fritt som hundarna,
där kläs trädgrenarna i smutsgrått skägglav
Där växer traditionerna lika vilt som
ängsblommorna som ger skogen dess palett
Bortom världen i skuggan av bergen
finns platsen jag lärt mig hata och älska