Lämnade mig på golvet
Han lämnade mig på golvet.
Gråtande, svag och utlämnad, jag visade strupen och han högg
hugget var hårt och skoningslöst och blodet rann, rann på det vita golvet och jag förstod att detta var fel, inget jag borde men lät åren gå 1-2-3-4-5 OSV
Jag var den konstiga, som ingen förstod, hon som ingen vågade gå fram till
Slet mig loss ur järngreppet och sakta rann livet tillbaka till mina förtvinade ådror.
Det rann rött igen, dunkade i handlederna och lusten att se den röda färgen försvann, inget rinnande blod på golvet, inga vassa naglar mot min egen hud
Livet är tillbaka, jag lever och känner smaken av läppar igen, läppar mot min mun, min hals
Livet är tillbaka
Livet är tillbaka
Livet är tillbaka
Igen!