Gräver i mitt  äventyr

alnar ned

ligger en annans resa

som bär genom mark jag aldrig brutit.

Ett par gamla hjulspår slutar i min själ

och träffar mig från långt ifrån

som en lätt dyning i pulsen

medan det doftar mull

och skuggan av en gammal bondes gryning

med en koltrastdrill och hans gnolande

dyker upp ur tuvan.

Det får mig att brinna

som inför en gammal kärlek

och när han varsam vänder jorden med årdret

drar han fårorna genom mig

tills de rör vid mina stadslivsbottnar

med en åtrå till åker

som är starkare än bara dämpat eko

jag får liksom en ångmaskin i blodet

som eldar mig att själv hålla plog

men istället lyfter jag blicken

till den speglas i de stjärnor som hans ögon mött

och genom åren

träffar mig deras nedglans

med en viskning :

"Det sömmas ständigt vidare på livet

med små bokstäver och andras öden."

Jag står en stund och tummar på 

lapp vid lapp av liv

som vädras om och vänds i nya mönster

innan vagnen stupar på tuvan

och minnena blir mossa på nytt 

sedan han har sjunkit undan

och någonting har grott i mig.