Hon hade slutat klä på sig
om det var för värmen eller
något annat visste hon inte


varje dag ömmade hon för
det som växte på balkongen
och det blev nog mer än en gång
hon frågade om det var vattnat


idag skulle hon sätta sig där
och se allt på den balkong
där det inte skulle planteras
i år
ända tills hon
än en gång
släppte in livet med vidöppen dörr



lobelian lyste som ett flor
av båvita stjärnor

stänglarna som skulle bära
solrosor rakade mot höjden

och blomman för dagen
som hon svyvmoderligt
petat ner lite här och där
visade hur konstfullt det gick
att slingrande växa och hålla
sig vid liv

basilika och timjan hade
kommit i blomning

klematisen hade öppnat
knopp efter knopp och
ståtade med violetta blommor

klätterrosorna drog i höjden

de gula och vita lät vänta med
blommningen medan den röda
var generös som en kyssande mun


så särskilt länge hade hon inte suttit
förrän hon upptäckte de objudna

snart satt hon där med nypfingrarna
som var bästa utrotningsmedlet

när hon klämt nog många löss
så kunde hon se att hon hade gröna fingrar