vid mynningen
balanserar jag
hanen är spänd
och jag står där
med hjärtat i handen
för oss
åt dig

bakgrunden är grå
mest svarta minnen
som jag vill
ska försvinna
jag har spelat
det här spelet förr
och blivit skadad
men aldrig med
samma insats
som nu
för oss
åt dig

jag blir så liten
så skör för varje ord
och de svagaste andetag
att du kan omfamna
min själ
eller bryta sönder den

svart eller vitt
vitt eller svart
jag avskyr de nätter
jag funderar på livet
istället för att leva det
hur den grå bakgrunden
format mig
felsökande
och det eviga nedslaget
av att aldrig räcka till
för oss
åt dig

vid mynningen
balanserar jag
hanen är spänd
och jag står där
med allt i handen
för oss
åt dig
och allt blir så viktigt
för att jag verkligen
tror på det