Jag välkomnar denna fasansfulla natt:
Kom och besök mig!
För i staden står alla husen tomma
och inget ljus tar för sig

Härjade själar vaknar till liv
vandrar på jorden med tunga kliv
Så länge jag fruktat att bli en av dem
att somna för evigt i mitt egna hem

Nu när staden tom och dyster står
är jag den enda som i livet består?
Befolkningen vandrar i långa led
stadens liv och ljus bär de med

Till de härjade själars land
där de vila hand i hand
Gamla vänner, barn och familj
ser så till att de aldrig skiljs

Men just denna november natt
i staden ekar mystiska skratt
Och folket tror de besöker sina
kära och låter ljusen skina

Men på gravars gård, där är det tyst
härjade själar finns ej där
De låter sina kära tro
att de för evigt vila där i ro