Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett hål i huvudet!



För många ord

strömmade samtidigt.

Ord hon inte förstod,

hon kunde inte analysera.

Det blev tomt.

Tomt och tyst.

Det klumpiga språk

man kallar mänskligt

blev överflödigt.

som sandkorn försvinner

i en dammsugare.

Hon var ensam

med döden.




Fri vers av Kvarlämnad
Läst 360 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-09-08 19:46



Bookmark and Share


  Död Mans Hand
geillar det precis väl avägt sammanhängande och det som finns i gapen emellan. snyggt!
2009-09-13

    Tea Alex
Åh ensam med döden...ja i vissa lägen känner man sig nog ensam. Sådana lägen tex. Fast jag tror ju att vi aldrig är riktigt ensamma. Men det är ju jag det. ;)
2009-09-08
  > Nästa text
< Föregående

Kvarlämnad
Kvarlämnad