Hoppade upp på Mårten gås rygg,
och han tog mig med på svindlande höjder
vi gled fram över trädtopparna
över åkrar över vatten över mindre berg
vinden blåste, och doften av frihet var obeskrivlig
hans vingar kändes trygga, och jag bara inspirerades
av alla fantastiska intryck
nu förstod jag ännu mer hur viktigt det var
att lämna invanda mallar och mönster,
och komma bort från människors "trångsynthet"
flygturen befriade mina tankar,
och nytt friskt syre flödade genom mina ådror
han landade mjukt och lät mig kliva av,
tack snälla sa jag, att du visade mig ditt fågelperspektiv
nu har jag fått ny inspiration, nu längtar jag
efter min älskade penna, här ska skrivas !








mare