Orosdjuret gnager,
med små och vassa tänder.
Hon hittar lätt det tunna skinnet,
och minnets kala fläckar.

Du kan vandra på isiga vägar,
mot vinden och mållösheten,
utan lindring eller tröst.

Hon bär sin hunger ensam,
har ingen stolthet att förlora.
Hon biter till och håller fast

Nej bäst är nog att bära,
att hålla henne nära,
att bråka, bryta, brottas
och gunga tryggt i samma takt.