Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ut ur



tränger in någons ansikte i någon annans. det rappa ljudet när någon slår för att själv inte bli slagen. skor, fler skor. ett radband av förflyttningar.  i korridoren krusidullmönster som liknar rötter som liknar lustigt dansande streck som liknar sånt ingen annan ser. ansikten kränger än hit än dit.

det går att skönja ljudet som växer ut ur.


Fri vers av Anna Frölander
Läst 793 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2009-12-09 11:05



Bookmark and Share

  Död Mans Hand
gillar rörelsen som tar mig/en med, för att lämna en där man startade fast lite annorlunda. Ett seende som man vill ha. Uttryck som retar slummern, Intressant!
2010-01-24

    Deckard
Du skriver på ett sätt som jag vill. Ut ur och tränga in.

Mycket rörelse med få ord på få rader. Väldigt snyggt.
2010-01-12

  Nina V A
myriaden, hur vi går in och ut ur varandra, möter - lämnar, ständigt i rörelse. Farten och trampet i dess takt. Ser ljusslingor, liknande de man ser när mörkret faller och sken lämnar sken. Ibland kan man tyckas stilla mitt i en förflyttning. Ahhhh älskar när jag får gå igång och du triggar, triggar liksom knackar på och säger hey Nina, use your brain :) Tack!
2010-01-06

  Per Teofilusson
tänker Stockholm, tänker ensamhet, tänker alternativet till ensamhet? Får energi av denna. Blir pigg mitt i dystopien.
2009-12-15

    resilient
Ha! Jag vet redan när jag ser titeln att det här kommer jag att tycka mycket om.

Ibland kan man inbilla sig att bara man ser någon annan tillräckligt mycket så kommer det kännas som att själv bli sedd. Du beskriver den känslan för mig.
2009-12-12

  Ulf Lagerholm
det fina med kråksången här är bl.a. att det i förstone nämnda radbandet får sin gestaltning i slingans egen kropp, jag tänker på de suggestiva upprepningarna; som liknar, som liknar, vilka ter sig som just pärlor, trädda på tråd

"tränger in någons ansikte i någon annans"

jag sysslar ofta med den gymnastiken, det är inget tvångsmässigt över det, bara detta med att ett utseende jag har pos. eller neg. minnen av transformeras in på nya ansikten, själar jag möter bakefter

hattlyft
2009-12-09

  Christer Eriksson
ja just det, TITELN är en av de mest stilistiska jag sett.
2009-12-09

  Christer Eriksson
En ganska ensam spröd text som står lite ensam som en pojke eller flicka på väg genom en skolgångs korridor, din text väcker minnen från framförallt sex år på Långbergskolan i Nyköping, där man banade fram från det man var tio till sexton, en livstid i den åldern. Det var rätt soft, diktjagets resa känns mer pinat. Jag passerade genom T-centralen i rusning idag och det är speciellt att vara boskap i Sthlm, att gå genom avlånga rum. Jag tycker om upprepningarna i din dikt, som förtydliganden: - Det är aldrig för sent, paniken når alltid in.
2009-12-09

  Bjarne Nordbö
Efter en första läsning stänger jag av allt ljud runtomkring. Lyssnar. Lyssnar. Läser igen. Ett mycket snyggt konsentrat må jag säga.
2009-12-09
  > Nästa text
< Föregående

Anna Frölander
Anna Frölander

Mina favoriter
pistol