en 40åring med tonårsbarn sitter hemma

träffar knappt vännerna

värk, oro och sömnsvårigheter

arbetslöshet ger inga pengar

tur hon har föräldrar som betalar maten

en 40åring sitter hemma på ledigveckan

drar sig undan från vänner

känslig och lätt för att feltolka vill hon ej besvära

bra lön men jobbar extra

för vad ska man göra av fritiden?

en 40åring stressar mellan jobb och familj

handikappat barn och kamp om rätt hjälp

hundar att rasta på rasten

ensam om att vilja ha ordning hemma

vill så mycket men tiden är knapp

snart går hon in i väggen

en 30åring kämpar på med 2 små

pappan jobbar för mycket

pusslar och trixar med scheman

shoppar mera för att fylla tomrummet

hemmet  trång och stökigt

när ska hon hinna med annat?

en 50åring kämpar mot kontrollbehovet

söker alternativa vägar

stressar på jobbet så hon blir sjuk

men vågar inte säga upp sig

hur ska man klara sig ekonomiskt?

och jag undrar

finns det någon som är lycklig mitt i all denna kamp?