pianofingrar vidrör
svarta tangenter
bringar
fram en klang
utan dess like

hans händer
håller hennes
hårt
styr dem
över ett landskap av
svart
och vitt

aukustiken sprider
klangen
genom fönsterglaset
fångas lätt
upp av vinden

han ler
vänligt
hon rodnar
varmt

han viskar
kantiga ord
händer möter höfter
för ett ögonblick

glöden på hennes
kinder
tänder en
rasande eld

tapplande, trevande
tveksamt
trycker hon sin figur
mot hans

fast hon redan vet
att hon passar
så precis
intill hans
iskalla kind