En tjock oformlig klump av mörker som växer.
Fyller kroppen med svart tjära av tomhet.
Krälar sakta runt i magen, i bröstet.
Som en stor värkande cancersvulst.
Känner hur den långsamt sträcker ut sina tentakler
och fyller bit för bit.
När den når och förlamar ben och armar,
när den letar sig uppåt och proppar igen halsen,
äter sig upp till hjärna, då är det slut.
Då försvinner den sista viljan att överleva
Den sista gnutta av livsgnista.

Det hänger ett rep i garaget och väntar.