Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag tittar ut genom glaset, iakttar passivt men kommer aldrig mer våga delta delta


timglas


Långsamma
Andetag

Förnimmelser om ångestdämpande blod
Som vill rinna

Isolerad
Från omgivningens hetta
Oförmögen att suga åt mig
Det vackra som
Bräckligt
Successivt avtagande
Flyr min närhet
För långt bort för att jag
Ska kunna sträcka mig utan att falla

Kö lappar till lyckan
Själen sargad till
Likgiltig vila

Ensamhetens kalla hand
Omfamnade mitt hjärta

Jag dämpar mina hjärtslag i hopp
Om att de sakta ska tyna bort med

De sista andetagen
Jag tar




Fri vers av trasdocka
Läst 220 gånger
Publicerad 2005-10-28 14:43



Bookmark and Share


    E. Palm
Ja.. även denna känslan kan jag. Det märks att du skriver direkt ur ditt innersta, självupplevt. En text som kräver koncentration och kanske svår att förstå om man inte upplevt. Jag fastnade direkt för "Kö lappar till lyckan".
2005-11-18
  > Nästa text
< Föregående

trasdocka
trasdocka