Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
blottad för sanningen bara månen ser


nakna nätter


Nakna nätter
Så otroligt blottad
I månens bleka sken

Varje millimeter av
Min hud visar
Vad som formade natten

Varje sekund mina
Ögon iakttar
Är oförmögna att blunda
För sanningen

Som så få ser,
Som jag inte kan visa

Månen lyser igenom mina skal
Skimrar sanningen ur min själ
Helar såren på min kropp

Ärren bleks bort av
Månens reflektion mot min hud

Men när natten sakta
Flyr mina lemmar

Lämnas jag alltid kvar,
Med upprivna drömmar

Och blödande sår.




Fri vers av trasdocka
Läst 243 gånger
Publicerad 2005-11-04 16:04



Bookmark and Share


  Wretling
Herregud människa, du skriver ju om mig :/
" Lämnas jag alltid kvar,
Med upprivna drömmar "
Träffar så rakt i
2005-11-06
  > Nästa text
< Föregående

trasdocka
trasdocka