Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

motståndets barn


och vi föder..
du orörda renhet
jag kämpade för
misslyckades
och blödde

födde förtvivlan
motståndets barn
som inte lät sig delas

upplöst i bot
ångerfull
arbetssamt sökande
av vad som var

en gång
gudomlig människa
förblindad av kärlek

böjd under
himlens röda öga
förföljd till
gravens evighet

osläckt
av handen
läckande ljus

oläst för alltid




Fri vers av frantic
Läst 341 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-03-22 22:35



Bookmark and Share

  Miss Mod
En stark text och känsla i denna, motståndsdikt, gillar den verkligen.
2010-03-26

  jacqueline
Vackert och gripande. Titeln skapar en spännande motbild som leder genom dikten. Bra skaldat!
2010-03-25

  Carsten
Bokmärkt. En dikt som kan läsas på många sätt, som flertalet bra dikter, och därför naturligtvis saknar en entydig - idiotisk - läsart. Jag läser in dina barn, världens barn; Människan. Skriven på ett flödande skickligt vis, medryckande, melodiskt. Läsaren/lyssnaren - åtminstone jag - kan färdas mellan det mest tragiska fallet av missfall/barnadöd till en bredare tolkning av mellanmänskliga relationer. Nota bene: nu kanske jag är väldigt krass/formalistisk. Men det är inte meningen. Meningen, från min sida, är att ge uttryck för vad jag kan få för intryck av denna gedigna text. TACK!
2010-03-22
  > Nästa text
< Föregående

frantic
frantic