Tidigare publicerad för två år sedan - nu i repris med lätt förändrad slutstrof
Långfredag - Marias sång
Det började så vanskligt
Med ängeln och allt det där
Så mycket skam och vånda
Men Josef höll mig kär
En herde log mot sonen
som föddes i halm och hö
en stjärna strödde silver
på dalens salta sjö
Han blev en liten särling
men en god och vänlig son
min Josefs drömske lärling -
så drog han hemifrån
och snart så flög ett rykte -
det kom från Kapernaum
jag greps av skräck och tyckte
att han var ganska dum
med några män i sällskap
runt Israel drog han rask
predikande för avskrap
och luder och patrask
och slöddret hov upp glädjetjut -
min oro växte sig tung
mitt hjärta visste - allt tar slut -
död väntar osmord kung
Och palmblad, hosiannarop
mig stungo som en dolk
Messias! ropade en hop
av olärt fattigt folk
Fem dagar tog det Kaifas svin
sen släpade korset min son
till Golgata och ättiksvin
som bjöds honom på hån
Han sade inget ord till mig
men ropade högt till Gud
sen riste själva jorden sig
när pojken, min pojke, dog
Det är över nu -
jag gråter stum
när kroppen bärs bort
till klippgravens rum