Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Månspratt ~ Kattnatt ~ i vårens lekfulla tid!


Nehhä.. !?
Där fick du mig allt, sitter här med glödheta kinder..

Vad sjutton var jag på för humör när jag skriv till dig sist!
Jag borde nog låsa datorn när fullmånens koketta sken dansar in genom mina öppna sinnen och skapar virvlar jag inte kan tygla! Min självkänsla skramlade just ned i tårna, sveper in under soffan och gömmer sig för att slippa vara med just nu..

Som svar på din fråga kan jag bara säga att jag kanske inte menade det fullt så bokstavligt när jag erbjöd mina leklystna varma händer till din sköna kropp.
Så du menar att du är ledig nu på lördag?
Och vill träffa mig för en utflykt i det gröna om jag lovar att ha på mig den röda klänning jag så sensuellt ingående beskrev?

Men tänk om det blir regn..
eller om solen slocknar trillar ned och dör?
Det kanske är jag som snart trillar ned på mattan och dör för jag känner inga andetag, eller så svalde jag bara alla när jag läste det du skrev. Märkligt hur golvet skakar, eller är det jag som skakar av brinnande förväntan? För det kan ju inte vara rädsla, jag är absolut allt det där jag beskrev mig som! Helt absolut!

Det är klart, jag vet ju egentligen inte exakt hur stora händer du har, så att du kan fånga min midja med dem kanske var lite inte alls helt sant. Men mitt blå ögonljus är lika strålande mot dig som jag visst nämnde, helt klart i alla fall varje gryning jag inte kliver upp i ottan! Alltså jag vill ju inte blottlägga mig totalt nu när jag äntligen hittat en så perfekt man som du, allt du berättar om dig själv är nästan för bra för att vara sant!
Jag menar naturligtvis inte att ifrågasätta om det är sant, självklart är det så, jag inser mycket väl hur många kvinnor som ständigt jagar dig och hur svårt det måste vara för dig, stackars dig! Så glad du valde just mig att anförtro allt det där till, självklart vill jag höra varje liten detalj om det, får mig inte alls att känna mig oviktig! Det är ju bara fredag så jag hinner nog mellan fikat och jagandet av alla vimsiga dammråttor.. för du kommer hit sedan eller hur.. åka ner på stan och köpa mig en ny strålande vacker klänning, för den där röda jag beskrev.. tja, alltså, den kanske har några år på nacken eller så slängde jag den tyvärr alldeles bara för någon dag sedan! Så synd att jag gjorde det!

Jag packar fikakorgen till i morgon för något snitsigt hopsvängt, lite skaldjur, pesto med valnötsbröd till och en flaska med något gott kan jag säkert ordna till i all hast..
helt säkert men du, kanske hinner jag köpa färdigt istället om du inte har något emot det?

Jag tycker verkligen det här ska bli spännande, det var länge sedan någon fick mitt intresse att vakna så flammande som du har, egentligen var det ditt skratt när vi pratades vid sist som fick värmen att återvända i mig, något så enkelt men ändå helt fantastiskt, men självklart är jag glad att du är allt det där andra du berättar om också.

Det kanske är lika bra att jag berättar att jag inte kan laga mat speciellt bra, det har aldrig varit ett av mina största intressen, eller att jag faktiskt inte vill prata med någon innan jag fått min första kopp kaffe på morgonen och är ganska så rufsigt slokande just då. Vet inte om du skulle tycka om mina sköna konstnärsvänner, för de är ju som jag och betyder världen för mig, du får inte be mig välja! Jag tycker det är bäst att du vet det redan nu så du inte tror att jag är perfekt på något vis, för det är jag inte.

Tänk att du lever ett så fantastiskt liv, med hus i skärgården, båten som ligger och bara väntar på att vi ska ge oss ut när solen behagar smeka dagarna och vindarna är varm. Du är så framgångsrik i allt du tar dig för att det nästan skrämmer mig, jo det skrämmer mig mer än jag vill erkänna för vad har jag då att erbjuda dig.. ingenting alls inser jag nu!
Vad ser du i mig, jag är kvinnan du inte skulle titta två gånger efter om du mötte mig på en av alla överdådigt fester du går på, alla de livssköna saker jag njuter av i mitt liv ter sig plötsligt så betydelselösa i förhållande till ditt perfekta liv.. varför har du ens pratat med mig, när det svärmar så många fantastiska kvinnor i ditt liv som vill ha dig?

Jag vill ställa in!
Kan andas igen men solen trillade just ned och dog framför mina bara fötter..
Tänker tillbringa min lördag iförd min favoritpyjamas med gröna kaniner på, en film och lite god mat uppkrupen i min rymliga bekväma soffa med den spinnande katten varmt vid min sida, jag tänker ge mina enkla men varma smekningar till dess mjuka päls och glömma dig, du är helt enkelt för bra för mig! Det kan aldrig bli något mellan dig och mig, visst inser du det lika bra som jag!

Så synd ändå, för du har världens mest smittande skratt och det var just det jag föll för..
 




Prosa (Novell) av Regn & Grus
Läst 602 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2010-04-18 19:03



Bookmark and Share


  Nina Nightwish
Underbar text, me looovee!!
2010-07-14

  Knickedick
Gillar denna inre dialog. Och den känns så verklig. Och visst blir man arg för att hon inte vågar.
2010-04-21

  Anders Perols
Vilken härlig prosa. Det sviktande självförtroendet går nästan att ta på.
2010-04-20

  Mess
Mysig text. Så sjukt mycket beskrivande och det gör den så levande och så härlig. Den för upp känslor av allt - sorglig, glad och den är ju faktiskt allmänt bäst! MvG!
2010-04-19

  Lavinia Röd
Vilken härlig inre processresa du skriver om. Jag följer med på en fängslande men också sorgesam väg som berättarjaget ger sig in på. Tänker att vi människor krånglar till det för oss alldeles i onödan många gånger.

Tack för en välskriven novell som givit mig en del tankereflektioner. Applåderar och tackar för bokmärket!
2010-04-18

    ej medlem längre
genomhärligt skriven!!
2010-04-18
  > Nästa text
< Föregående

Regn & Grus
Regn & Grus