


Eldflinga finns en nyfödd liten älva stormskadad bleka lilla älvan har hon rotar sina frusna tår vill inte leka vad är det här för värld iskristallens flinga står inför små droppar av vinterfång lilla älvan börjar vandra över vart hon än går stammars skrovliga yta under "Tallbrus granesång nattens vindar vakar där hon "Daggdropp hästkastanj på sin makliga vandring "Skogsmus lindesus "Vildmo kärrsafir stegen blir allt lättare "Skräddarbarn ytnovis ”Gryningsljus dagkokong de värmande vårvindarna följer nyfiket älvans vandring
Våren är äntligen här! Tänker ta en tur till en mycket speciella plats Det är inte helt enkelt att hitta, det finns ingen stig och inget visar vägen, man måste veta hur man rundar kärret över halvmurkna broar och följer igenvuxna steg genom skogen. Förbi sedan länge glömda övervuxna husgrunder och knotiga envetna vildapelträd. Om vintern är det omöjligt att ta sig hit, när jag strövar genom det höga vildgräset ser jag att snön gått hårt fram med skogen i år, många fallna storheter ligger i min väg, men så äntligen möts jag av bäcken som muntert porlar genom blåsippebackarnas sten och mossa. Att något så sagolikt vackert existerar! Följer en rådjursstig den sista biten och kan äntligen kliva upp på dammens stenklädda kant. Blicken följer med när dammens tysta vattnet ivrigt splittras och letar väg genom vattenfallet och vidare. "Hindbror bäckahäst Kan inte låta bli att sätta mig upp och kisa genom solglittret som dansar över dammen, man kan nästan tro att det är solens dans till våren. Så lustigt.. mitt bland alla solfärgade glitter finns en liten grön?! Måste vara en spegling från näckrosbladen jag vet finns under ytan. Framåt sommaren vilar stora vita blommor fridfullt över den blanka ytan och fiskarna söker skugga där under heta sommartimmar. ”Systersol stormgång Jag rynkar pannan medan jag försiktigt doppar fingrarna i det fortfarande kyliga vattnet, såå borde det inte vara, om solen dansar till våren borde sången sluta med ”dagen lång”.. hmm.. ibland undrar jag var alla luriga intryck kommer ifrån. Jag breder ut filten över marken och lägger mig bekvämt ned, låter min allt för livliga fantasi segla med de tunna molnskyarna mellan vajande trädkronor över mig. Solglittret skingras lite, flyter närmre i sin svävande dans och jag hör några sista viskande ord innan jag somnar i vårsolen.. ”Stiltjesus
Fri vers
av
Regn & Grus
Läst 1052 gånger och applåderad av 35 personer Publicerad 2011-03-14 21:02 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Regn & Grus |