inte ens månspels mönster
tvinnar morgonens ljus till förhinder
hur ska man kunna behärska
friheten när den nästa dag slår ner i helvetet
av för hög smärttröskel?

de synonyma möjligheterna erbjuder för mycket
verkligheten skymmer mina
bortförklaringar som bräcker isen

instängd i för tjock dimma
trånga tankar strimlar blodet
till utochin vända blickar

syrefattig luft
från min innerliga önskan
verklighetens tystnad
ekar mot den flagnande färgens
blekvita nyans

och grå melankoli
smeker frustrationen
till bittersmak
ändelse i min frusna kropp tyst faller jag tillbaka
med susningarna från spegelväggen

tyst,
slår lungorna knutar på sig själva
för att slippa andas