En skilsmässa är nästan alltid sorg. det är ju en dröm som går sönder.
Och det är en sorglig insikt att det inte räcker med kärlek - hur stor den än är/var. Man måste kunna skapa en relation som ger energi och glädje åt båda i längden också. och det går
jag vill ta mig själv i handen
att våga tänka framåt
våga skapa nya drömmar
våga tro på möjligheten
ta risken att drabbas av smärtan än en gång
..inte lätt
lätt är att dröja kvar i det förflutna
granska och analysera den krossade drömmen
ständigt riva av sårskorpan så sorgen aldrig läker
skylla på det gamla för att inte våga det nya
jo, man måste bearbeta sorgen
jo man måste försöka lära av gamla misstag
men om man inte börjar gå framåt i okända spår
blir stället där man stannat en allt djupare grop
som blir svårare och svårare att kliva upp ur
med kanter så höga att man inte ser de nya horisonterna
så jag vill ta mig själv i handen
dra med mig upp ur gropen och peka framåt
solen lyser faktiskt och nya vyer väntar mina ögon
när jag väl har börjat gå
jag är större än min rädsla
jag vill välja livet nuet och möjligheten
jag vill ta risken