Var är min hane
han som gav löftet
om att ge mig ett barn
ovanpå mitt kök
i mitt loft

dammade hans ögon igen
fick han inte luft där uppe
på mitt loft där inga luckor
fanns att öppna
var han kanske höjdrädd
skyggade han kanske
för spindlarna i mina vrår


Var han kanske son till
henne
hon som var klädd i
manskläder
och som påstod att
kvinnor är frigida
och nervöst slår
sin piska mot sitt lår
ett stycke som rider
sina hingstar i ensamhet
och smeker sig själv
i mörka rum
hon som inte vill släppa
taget om sina söner

hon som låser sanningens
dörrar utifrån och kastar
nyckeln
eskorterar sin avkomma
till horhus där inga dörrar
låses utan står vidöppet
och slår mot gatans kant

säger, här ligger objekt
och drar sin piska över
sänggavel efter sänggavel
fyllda av skitiga bylten gråtande
på främmande språk
ta den du vill ha jag betalar
och glöm inte att våld
kostar mera

och när du är klar kommer
du hem till mamma
då är ditt badvatten varmt
och middagen serverad.