Vid varje station lämnar jag kvar en bit av mig själv där livets
tåg av spår ej blir buren

ut i ingenstans till outforskade marker och möten i främmande tunnlar
under okända viadukter



Jag ser tiden flyta genom mitt ögas fönster
likt flodens givna monotona ström

Jag vill inte tunnlar och viadukter
jag vill likt floden vända vid broarna

låt mig i stillhet betrakta det jag nyss
passerade. Jag är ensam och rädd i tiden som manar på
hjälplöst söker mig jag ut i motvind

med mitt blod skriver jag mitt namn vildand
med mina tårar upprepar jag det åter och
åter

glöm mig inte ristar jag på små lappar
och låter dem följa vindens tvära kast
över hav och land

spara mig behåll mig

Jag har varit här
jag har varit här.

jag låter dem följa vindens tvära kast.

Spara mig jag har varit här