skärvor av valkiga händer masserad
hud krymper
en bön om nåd icke hörsammad
dessa läppar som en gång slutits mot
moders bröst biter nu hårt en kvinnas

blod smakar

stål




som prismor blänker tårar i gult grönt orange

skärvor smakar

salt


hennes hud smakar

sött


len som honung hans röst

... sopa.