skärvor av valkiga händer masserad hud krymper en bön om nåd icke hörsammad dessa läppar som en gång slutits mot moders bröst biter nu hårt en kvinnas blod smakar stål som prismor blänker tårar i gult grönt orange skärvor smakar salt hennes hud smakar sött len som honung hans röst ... sopa.