Då min bror - prästen som är drömtydare - lärt mig att genast gå upp och skriva ner drömmar - dels för att ej glömma dem och dels för att kunna drömma vidare i de drömmar som man vill minnas - så åtlydde jag detta råd denna gång.

Med i denna ljuvliga ro, skrattet och endräkten var en under året bortgången nära vän till mig - född i Karelen. Hon var krigsbarn, levde och dog i Småland, där jag mötte henne för en del år sedan och hon kom att betyda mycket för mig. Hon blev symbolen för att den himmelska härskaran var representerad i "sky av vittnen" som Hebre'erbrevet talar om i kapitel 12:1

De stora i egna ögon, självupptagna, stöddiga, stortaliga, skrävlande, översittarna, besserwissertyperna som tror sig veta och förstå allt, de arroganta och som försökt förtrycka och stjäla energi samt lögnarna var långt, långt borta i periferin och kunde inte skada oss mera. Alla tårar var torkade från våra ögon. Uppenbarelseboken 7:17 och 21:4

Jag såg i förlängningen de gröna ängarna , vattnet där vi funnit ro Psaltaren 23:2, "rättfärdighetens sol med läkedom under sina vingar" Malaki 4:2 och "trädens löv tjänade till läkedom" Uppenbarelseboken 22:2

Jag vill inget lägga till och inget dra ifrån utan slutar här min berättelse som är tillägnad mina vänner till uppmuntran och glädje.

Jag vaknade gapskrattande och mycket väl till mods.