att du hade ordinär gång det hade de flesta en aning om, men att du buktade mothårs och skavde i vintertid. det glömde du tala om för dem.

jag visste och jag gömde undan det, tillsammans med ytligheterna i källarförrådet. där som man kan se in genom nätet. där ville jag bo när du fräste och sprack.

i svalen är det alltid svalt. till och med de dagar då solen flyter och springer läck.

där kom jag att sitta och vagga utan att du saknade mig. du hade ditt och jag hade en helt annan verklighet att tillgå. på många sätt var vi nöjda med det. båda två.