gränslar min egen svepning, herdarna har nu samlat in alla döda lamm
de mäter tiden mot min klocka, tick tack, tick tack
tråcklar jag sömnen, viker mina lakan kring skammen
i skuld är jag född, besegrad och kommen, jag bränner märg
bränner ben som rasslar grottans insida, säd kräver lögn
och jag ljuger rätt upp i ansiktet mina egna våndor
krälar gräver spottar spikar teser i köttet, späker, fläker
mitt lustfyllda kön, konfirmerar dagen som åter står i nedan
går så långsamt mot det som skall bli sistlidna döden
där som lammen tystnat, ruttnat i herrans år
där som skriken fyller krematoriet med gråt och lidelse
över att jag en gång levat som om jag inte kunde bättre.