du drar på ditt
pokeransikte

gömmer dig
under slitna intriger

samma låt
samma mönster
och spår

du vet ej

vad du förlorar
när sanningen
går dig förbi

för du serverar
lögner

på silverfat

...

jag hade en öppnad famn
och kärlek

trogen

du inte förmår
älska