du säger
du är sann
din kärleks tistlar
är i dvala

men varför orkar 
mitt hjärta
aldrig bära

som en skeppsbruten
under falsk flagg
ser jag dig nu
tacksamt

överleva varje våg 
av lossad 
rädsla

jag skälver under dina
händer

de är ofarliga nu

men minnet
av eldar
bränner än

under min hud