En blåklocka
står och vajar i vinden
Den har inte vissnat än
ty den har stått i lä
Kölden har tagit den
och den är på gränsen till vissen
Flera frostnätter
har den lidit igenom nu

Snön föll tätt
tyngde ner det blå huvudet
Men blåklockan höll sinnet uppe
Dagarna gick
Snön steg
begravde den lilla blåklockan
som nu vissnade helt
och snön föll
på en vit julafton