Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

obetydligt död


små små ingenting
jag formar dem till mitt allt

bildar ringar på spegelblank yta
formar ett andetag till ett liv
en tår till en nidbild

jag är fast , så fast man kan bli
ändå är det mitt eget fel

en vindsmekning
ett bombnedslag

ett sockerkorn
mitt öde




Fri vers av trasdocka
Läst 541 gånger
Publicerad 2005-12-23 17:10



Bookmark and Share


    uppåtframåt
Så öm men ändå så skoningslöst hård. Du fångar kontrasterna på ett väldigt levande och gripande sätt. Fin, fin som fan.
2005-12-24
  > Nästa text
< Föregående

trasdocka
trasdocka