Kära Dagbok

Idag har varit en lång dag. Pappa väckte mig jättetidigt och hjälpte mig att klä på mig. Sedan åt vi frukost, bara vi tre - pappa, jag och Nallen, mamma hade redan ätit. Det var tyst och lite kallt i huset. Nallen sa att han frös lite, så jag satte på honom hans stickade tröja och pappa skrattade lite åt mig. Han tyckte kanske att Nallens tröja var rolig. Sedan åkte vi iväg. Vi åkte länge och jag och Nallen hann till och med sova en stund, vilket var ganska skönt. Annars kan jag lätt bli illamående av att åka långt. Fast pappa säger att han också blev det när han var liten. Så att det är nog sådant som försvinner när man blir vuxen, sådär vuxen som mamma och pappa är. Jag och Nallen vi är fortfarande små, fast inte så jättesmå. Jag går på dagis nu, och har till och med lärt mig att cykla alldeles själv. Jag ramlar aldrig längre. Jag fyllde hela sex år för inte så länge sedan. Då hade jag ett jättestort kalas och alla mina kompisar var där. Vi åt chokladtårta och lekte lekar och jag fick massor med presenter. Nallen fick inga så han blev lite ledsen, men då gav jag honom min polkagrisklubba så att han blev glad igen. Mamma säger att jag är ett septemberbarn, precis som mormor är, och att jag bara fyller fem dagar efter henne. Förra året hade mormor och jag ett jättestort kalas tillsammans. Då var hela släkten här och då fick både jag och mormor presenter så att ingen av oss blev ledsen. Min mormor är bra. Hon är en snäll och rolig mormor, en sådan mormor som inte blir arg så ofta och som inte skäller på mig när jag har gjort något dumt. Hon brukar säga att man lär sig av sina misstag, och det tycker jag låter smart. Min mormor hon är smart hon! Och efter att ha åkt jättelänge med bilen så var vi framme på samma plats som vi hade varit på några dagar tidigare. Vi hade gått där omkring och mamma hade frågat mig om jag trodde att mormor skulle tycka om det. Det trodde jag. För jag vet att mormor tycker om när det är mycket träd och blommor, för det har hon sagt till mig. Mamma hade börjat gråta så jag och Nallen kramade om henne. Hon sa att hon saknar mormor väldigt mycket och det gör jag också. Mormor har legat på sjukhus ganska länge och där har jag varit och hälsat på henne många gånger. Jag tar alltid med mig blommor och nya teckningar som jag har målat. Jag målar alltid pojkar och flickor som dansar till mormor för jag vet att hon tycker om att dansa. Mormor dansade själv mycket förut när hon inte var min mormor, och jag tycker också om att dansa.
Där i skogen dit vi kom var det mycket annat folk. Mammas syster Lisa och hennes bror David var där med deras barn. Så medan mamma och pappa samtalade med andra vuxna lekte jag, Linnea, Jesper och Nallen. Alla där hade svarta och bruna klänningar och jag tyckte att det var lite tråkigt. Jag tycker mest om rosa och blått, och Nallen tycker mest om grönt. Men pappa förklarade att dagar som dessa så ska man ha mörka kläder, att dem symboliserar saknad av den personen som har åkt iväg. Pappa sa att mormor har åkt iväg till en plats där hon kommer att ha det mycket bättre och att vi alla har samlats här för att säga adjö till henne. Jag tyckte att det var lite konstigt att åka mormor hade åkt iväg på semester utan att säga till mig, för annars brukade vi prata i telefon ganska mycket, mormor och jag. Men jag antar att det är roligt för henne att få komma bort från sjukhuset lite, bort från alla sjuka människor som finns där. Jag hoppas att hon ringer snart så att jag kan tala om för henne att jag har lärt mig att läsa!
Pappa säger att mormor inte kommer att komma tillbaka, att vi inte får träffa henne mer och det tycker jag är lite elakt av honom att säga. Jag tycker om min mormor och vill åka på semester tillsammans med henne. Men pappa sa också att jag och mormor kan mötas i mina drömmar och att vi där kan leka hur mycket vill. För där kommer mormor att vara frisk och glad och det tycker jag låter bra. Sedan sa pappa också att om jag någonsin vill prata med mormor så kommer hon alltid att lyssna, för att hon alltid finns med dig. Fast hon kanske inte kommer att svara, men det gör ingenting. Jag antar att när man är på semester så är man så långt bort så andra inte kan höra när man pratar. Men nu säger Nallen att det är dags för oss att sova och att vi imorgon får öppna en ny lucka i julkalendern och så säger han att mormor också ska sova snart så vi ska tävla om vem som kan somna först. God natt.