du gled fritt över
skymningars himlavalv
tände stjärnor med
ömmande längtan

levde nära döden
mot liv

landade i
din egna närhet

dina trakter grönskade
guldet väntade
i vackraste skog

äkta

bevarat med kärlekens
ledande ljus

du fann dig själv
ditt ljus

en låga

som aldrig brinner ut