bland ett brus av tomma röster
ligger en beskvikelse
som
en dimma över marken.

där basen dunkar högt 
finns alla som dansar och vimlar

men

ingen ser de krossade hjärtan
som flyter över molnen
ingen hör de tusen tårar
som ekar mellan husen

alla ser ett ljus
fast dagen bara visar mörker

med sina solblekta ben
dansar de på borden i oktober
röken av deras cigaretter .
döljer tårarna på allas kinder

bland ett brus av tomma röster
ligger en besvikelse
som
en dimma över marken

där tv:n ekar högt i allas vardagsrum
klättrar ångest på väggarna

för bakom muren,
mellan fyra väggar
innanför dörren
sitter du,
världens mest ensamma människa

omedveten om hur ensam du är.