där varje möte är unikt,

jag kläder mig dräkter för varje tillfälle

men ni ska aldrig tro att jag låtsas
det är aldrig på låtsas

men jag spelar mina roller väl

tar in, andas

men aldrig ut
talat vågar jag inte ge
dig
mina innersta känslor

modet sviker och rädslor för att bli bortvald bränner på insidan av ögonlocken, dina ord möter jag med ett leende men sårar de mig så kapslar jag in dem och lindar så hårt att de bildar små små stenar tyngre än bly och gömmer dem i mitt hjärta och sänker så sakta mig ner i en känsla av ett själv som inte kan nå upp till ytan igen

det är därför jag kläder mig i dräkter